Förlåt Johan men...
Men jag brukar ha väldigt starka åsikter i annars däremot, tänkte dela med mig av en väldigt djup och filosofisk, haha (ironi)
Det här med att bli typ kär och inte kunna andas när man träffar, låt oss ta som exempel Johan Palm (och detta är absolut inte förknippat med något man såg på tv ikväll...). Vad är det för jävla grej egentligen? Att bli helt till sig när man träffar en svensk B-kändis som man aldrig har träffat förut och som man dessutom bara har sett en sida av - sången. Är inte det ett litet tecken på att man är smått lösaktig och ytlig? Att man bara kan se någon på tv och helt plötsligt älskar man honom/henne för att hon hade bra utstrålning på scenen? Alla svenska och amerikanska kändisar är ju för i helvete stora äckliga divor mot sina fans och ingenting annat.
Däremot kan jag förstå om man blir helt stum om man får träffa någon som Jimmy Page eller typ James Blunt. De har i alla fall egna låtar...
Jag är trött på fjortisar som blir värsta crushed på, låt oss ta som exempel Johan Palm (va? nej gud nej.. jag har absolut ingenting emot Johan Palm) trots att aldrig har träffat dem...
Jo-- jag tycker hon var så himla överdriven
och nu blev jag trött på att läsa allas bloggar där det står just om detta ;) haha
men ja i agree, sjukt drygt. pinsamt också
Kan inte tänka mig att alla kändisar är sådana mot sina fans. Men alla är ju olika, det är inte ovanligt med kändis crushar och jag har svårt att tro att de flesta inte upplevt en (: Men visst det kan bli lite överdrivet.
japp, det är väl klart att det är överdrivet. Men på tal om överdrivet, det är också väldigt överdrivet att diskutera sådana här rent ut sagt skitsaker när det finns så mycket viktigare saker. Tycker jag i alla fall. Låt fjortisarna få vara fjortisar så blir nog alla glada och nöjda.
Mia: Nej det är sant, men ändå så är det väl lite mindre timewaisting om man blir kär i någon som man faktiskt har träffat.
Frida: Men jag skrev ju det i början av inlägget, att jag inte är personen som skriver om sånt. Och i min förra blogg skrev jag om allt mellan himmel och jord som var viktigt såsom ätströrningar och homofobi och sen kände jag att jag behövde få vara lite oseriös och inte så djup. Och jag vet att 99% av Sveriges befolkning inte alls skulle vara glada och nöjda om alla fjortisar fick vara fjortisar. Puss
